Historiskt sett få arbetstvister år 2016

Utgivningsdatum 19.1.2017 8.19 | Publicerad på svenska 19.1.2017 kl. 8.26
Nyhet

När inga aktuella arbetstvister som kräver medling pågår, koncentrerar sig riksförlikningsmannen på förebyggande arbete och utbildning och följer med och försöker förstå de förändringar som sker på arbetsmarknaden.

År 2016 hade Finland historiskt sett få arbetstvister som krävde medling. Vid riksförlikningsmannens byrå statistikfördes år 2016 endast ett hot om sådan arbetsinställelse som avses i lagen om medling i arbetstvister, och denna tvist kunde lösas utan att någon arbetsinställelse sattes igång. Verksamhetsåret skilde sig mycket från det föregående året: År 2015 förekom det åtta arbetstvister varav fem löstes först efter det att en arbetsinställelse hade satts i gång.

Sådana hot om strejk som avses i lagen om medling i arbetstvister berättar inte något om det totala antalet arbetstvister. Lagen om medling i arbetstvister gäller endast sådana hot om arbetsinställelse som har samband med ingåendet av arbets- eller tjänstekollektivavtal. Lagen om medling i arbetstvister gäller inte arbetskonflikter som inträffar medan tjänste- och arbetskollektivavtalen och den arbetsfredsförpliktelse som ingår i dem är i kraft. Någon förhandsanmälan om sådana arbetstvister behöver således inte heller göras till riksförlikningsmannen och arbetstvisterna av detta slag omfattas inte av systemet för medling i arbetstvister. Sådana arbetstvister faller inom arbetsdomstolens behörighet. Politiska åtgärder och sympatiåtgärder omfattas inte heller av skyldigheten för förhandsanmälan eller systemet för medling.

Antalet arbetstvister inom ett visst år beror på hur många avtal som löper ut under året och det sätt på vilket avtalsförhandlingarna genomförs. År 2016 ingicks största delen av arbets- och tjänstekollektivavtalen på basis av det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadens centralorganisationer hade förhandlat fram. Nästa omgång av avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden, som inleds på hösten 2017, genomförs i enlighet med konkurrenskraftsavtalet fackförbundsvis med tillämpning av en ny arbetsmarknadsmodell, den s.k. finska modellen. Utarbetandet av modellen pågår ännu i dagens läge. Det nya tillvägagångssättet kommer att påverka även riksförlikningsmannens arbete, eftersom förlikningsmannen genom sitt eget agerande ska stöda den nya arbetsmarknadsmodellens funktion.

Förebyggande arbete är viktigt

När inga aktuella arbetstvister som kräver medling pågår, koncentrerar sig riksförlikningsmannen på förebyggande arbete och undervisning och följer med och försöker förstå de förändringar som sker.

  • Medling i sådana arbetstvister som hotar arbetsfreden är den synligaste delen i riksförlikningsmannens arbete. Det arbete som görs för att förebygga tvister är dock ännu viktigare, eftersom de bästa lösningarna uppstår genom överenskommelse. Målet är att det ska uppstå så få hot om arbetskonflikt som möjligt. Riksförlikningsmannen ska också se till att de lösningar som åstadkoms vid medling passar in i helheten på arbetsmarknaden. Bakgrundsarbetet måste göras vid de tidpunkter då inga tvister är aktuella, säger riksförlikningsman Minna Helle.

Under 2016 har riksförlikningsmannen fört aktiv dialog med intressentgrupperna och talat vid närmare femtio tillställningar om utsikterna på arbetsmarknaden, förändringarna i arbetslivet, fredlig lösning av arbetstvister samt om förutsättningarna för att göra upp i godo. Vid det nordiska samarbetet har fokusen legat särskilt på den nya arbetsmarknadsmodellen och de övriga nordiska ländernas erfarenheter av en exportstyrd modell.

Riksförlikningsmannens byrå var under 2016 också sysselsatt med de meningsskiljaktigheter som uppstod om sysselsättnings- och tillväxtavtalets löneförhöjningar. Byrån har även utfört frivillig medling som inte varit förenad med hot om arbetsinställelse. Det är möjligt med frivillig medling, om båda parterna i tvisten ber om det.

Ny webbplats öppnades

Riksförlikningsmannens byrå fick en egen ny webbplats, som fungerar på tre språk, och egen visuell profil under 2016. Byråns kommunikationsverksamhet har också i övrigt reformerats och gjorts mer tidsenlig. Riksförlikningsmannen kommunicerar aktivt både på webbplatsen och i de sociala medierna.

  • Också den offentliga förvaltningens kommunikationskultur ska i dagens läge utgå från principen om största möjliga öppenhet. Jag gläder mig över att riksförlikningsmannens byrå nu har fungerande verktyg för att tillhandahålla tillräcklig information vid rätt tidpunkt, konstaterar Minna Helle.