Medling i arbetstvister

Systemet för medling i arbetstvister, medlarens befogenheter och de förfaranden som iakttas vid medlingen grundar sig på lagen om medling i arbetstvister.

Arbetsmarknadsparterna ska enligt lagen om medling i arbetstvister meddela skriftligen om arbetsinställelse eller utvidgning av en sådan minst 14 dygn på förhand till riksmedlarens byrå och motparten. I meddelandet ska anges orsakerna till den planerade arbetsinställelsen eller utvidgningen av arbetsinställelse, tidpunkten för när den börjar och dess omfattning. Ändring av tidpunkten för en planerad arbetskonflikt eller begränsande av den kräver motpartens samtycke.

Anmälningsskyldigheten gäller endast arbetsinställelse, såsom strejk och lockout. Anmälningsskyldigheten gäller inte andra typer av arbetskonflikter, såsom arbetsblockad eller övertidsblockad.

Syftet med anmälningsskyldigheten är att medlaren ska få vetskap om planerade arbetskonflikter i tillräckligt god tid, så att medlaren kan vidta åtgärder för att reda ut arbetstvisten och förhindra arbetskonflikten. Även för den som blir föremål för arbetsinställelsen är det viktigt att bli informerad om den situation som hotar.

Att bryta mot anmälningsskyldigheten är ovanligt i Finland. För underlåtelse att iaktta anmälningsskyldigheten kan böter utdömas.

Lagen om medling i arbetstvister gäller inte arbetskonflikter som sker medan kollektivavtalet och den tillhörande fredsplikten är i kraft. Om sådana arbetskonflikter behöver det således inte heller göras någon förhandsanmälan, och de omfattas inte av medlingen i arbetstvister. Sådana arbetskonflikter hör till arbetsdomstolens behörighet.

Politiska arbetskonflikter och solidaritetsarbetskonflikter omfattas inte heller av den förhandsanmälningsplikt och den medling som det föreskrivs om i lagen om medling i arbetstvister. De omfattas dock av de förhandsanmälningsskyldigheter som det har avtalats om i avtal mellan arbetsmarknadens centralorganisationer.

Medlarens befogenheter

Efter att en förhandsanmälan i enlighet med lagen om medling i arbetstvister har kommit in ska riksmedlaren eller en medlare som medlaren förordnat utan dröjsmål vidta åtgärder för att medla i arbetstvisten. Medlaren kan även i övrigt ingripa i en arbetstvist som utgör ett hot mot arbetsfreden.

Parterna kan även tillsammans be om frivillig medling i en situation där det behövs utomstående hjälp. I medlingen behandlas dock inte rättstvister som hör till arbetsdomstolens behörighet.

Man brukar säga att i Finland gäller tvångsmedling, men inte tvångsförlikning. Det betyder att parterna i en arbetstvist är skyldiga att delta i medlingen och ge medlaren den information som han eller hon behöver för att medla i tvisten. Parterna beslutar dock själva huruvida de godkänner en förlikning. Medlaren har inte befogenheter att tvinga parterna till förlikning ens i en situation som allvarligt hotar det finländska samhället.

Medlaren är ordförande vid medlingen och bestämmer om processledningen. I första hand ska medlaren sträva efter att leda parterna till förlikning utifrån deras egna förslag. Om det inte lyckas kan medlaren lägga fram ett förlikningsförslag som parterna får besluta huruvida de vill godkänna eller inte. Medlaren kan också avbryta medlingen eller göra en framställning om att en förlikningsnämnd tillsätts för att lösa tvisten.

Medlingens gång och genomförandet av den i praktiken finns det inga allmänna regler eller förfaranden för. I praktiken baserar sig en lyckad medling på i synnerhet opartiskhet, konfidentialitet och kännedom om tillvägagångssätten på arbetsmarknaden.

Framskjutande av arbetsinställelse

Arbetsinställelse eller utvidgning av en sådan kan i vissa, exakt avgränsade fall skjutas fram högst 14 dygn, så att man får mera tid för medling. Medlaren eller förlikningsnämnden kan framställa för arbets- och näringsministeriet att en arbetsinställelse på grund av arbetstvist eller utvidgning av den skjuts fram, om den med hänsyn till sin omfattning eller arbetsområdets art berör samhällets livsviktiga funktioner eller avsevärt skadar det allmänna intresset. Syftet med framskjutandet är att reservera tillräckligt lång tid för medling. När det är fråga om en tvist som gäller tjänstemäns anställningsvillkor kan stridsåtgärden skjutas fram ytterligare högst sju dygn.